European Accessibility Act är här: så gör du din WordPress-webbplats tillgänglig nu

European Accessibility Act (EAA) har gått från att vara en deadline i fjärran till att vara gällande lag. Sedan 28 juni 2025 måste företag som erbjuder produkter och tjänster till konsumenter i EU se till att webbplatser och digitala tjänster är tillgängliga.

För oss som bygger med WordPress – sajtägare, byråer, frilansare och plugin-/temautvecklare – är det en tydlig vändpunkt. Frågan är inte längre om du behöver arbeta med tillgänglighet, utan hur du gör det praktiskt och systematiskt nu när kravet är skarpt.

I den här genomgången går jag igenom tidslinjen och övergångsreglerna, hur tillsyn och påföljder typiskt fungerar, varför hela WordPress-ekosystemet berörs – och en checklista med fem praktiska steg du kan börja med redan idag.

Tidslinjen och “grace periods”: vad gäller egentligen?

Deadline har passerat, men EAA fungerar inte som en enkel strömbrytare. Det finns en fasad modell där nya tjänster måste vara klara direkt, medan vissa befintliga tjänster får en övergångsperiod.

Nya produkter och tjänster: tillgängligt från dag ett

Regeln är tydlig: allt nytt som lanseras efter 28 juni 2025 ska vara tillgängligt redan vid lansering.

• Lanserar du en ny e-handelswebb i oktober? Då ska den möta tillgänglighetskraven direkt.
• Släpper du ett nytt WordPress-plugin i november? Då ska det vara tillgängligt “out of the box” (dvs utan att användaren måste bygga om allt).

Det finns alltså ingen frist för nya initiativ. Det här flyttar tillgänglighet från att vara något man “städar upp” i efterhand till att bli en del av planering, design och utveckling – på samma nivå som säkerhet och mobilanpassning.

Befintliga tjänster: övergång fram till 28 juni 2030

För tjänster som redan fanns innan 28 juni 2025 finns en övergångsperiod. De ska vara fullt kompatibla senast 28 juni 2030.

Det här kallas ibland “grace period”, men det är missvisande. Det är inte ett frikort att vänta – snarare ett tidsfönster för kontinuerlig förbättring.

1. Att vänta sätter dig i ett sämre läge. Tillgängliga webbplatser når fler, kan prestera bättre i sök och bygger starkare förtroende. Väntar du till sista minuten missar du flera års positiva effekter.
2. Klagomål kan trigga tillsyn ändå. Om en användare med funktionsnedsättning anmäler din webbplats 2026 kommer myndigheter inte nödvändigtvis att “vänta in” 2030. Då vill man se att du har en tydlig plan, dokumenterad progression och ett seriöst arbete igång. Att inte göra något gör dig mer sårbar.
3. Större förändringar kan räknas som “ny tjänst”. Övergångsperioden gäller ofta inte om du gör “substantial modifications”. Exakt var gränsen går kan vara gråzon, men en total redesign, en stor ombyggnad av e-handelsplattformen eller en större funktionsförändring kan tolkas som att du i praktiken skapar en ny tjänst. Då kan full efterlevnad krävas omedelbart, inte 2030.

Kärnan är: 2030 är senaste möjliga datum – inte startskottet. Förväntan är att förbättringar sker i god tro och på ett konsekvent sätt från och med nu.

Vad händer om du inte är compliant?

EAA gäller och det finns reella konsekvenser om du ignorerar kraven. Tillsynen kan variera mellan medlemsländer, men processen följer ofta ett gemensamt mönster: den är strukturerad och ofta konsumentdriven, med målet att få verksamheter att åtgärda brister.

Hur brister upptäcks

Två vanliga vägar gör att din webbplats hamnar under lupp:

1. Konsumentklagomål: Den vanligaste triggern är att en användare med funktionsnedsättning inte kan genomföra ett köp, använda en tjänst eller hitta viktig information. EAA ger en tydligare juridisk väg att lämna klagomål till relevant nationell myndighet i användarens land.
2. Marknadskontroll (market surveillance): Myndigheter gör även proaktiva granskningar, särskilt i sektorer med stor påverkan som e-handel, bank och resor. Din sajt kan flaggas i en sådan rutinkontroll.

Vad händer sedan?

Det kommer typiskt inte en stor bot direkt. Syftet är i första hand att uppnå tillgänglighet – inte att “straffa för sakens skull”.

När en webbplats flaggas brukar tillsynen ske stegvis:

1. Meddelande om bristande efterlevnad: Första steget är oftast en formell varning. En nationell myndighet kontaktar dig, pekar ut de konkreta tillgänglighetsproblemen och beskriver vilka delar av EAA som anses överträdas.
2. Tidsfrist för åtgärd: Du får normalt en rimlig tidsperiod för att rätta de problem som identifierats. Det här är inte femårs-/övergångsperioden, utan en kortare och specifik deadline. Längden kan variera beroende på komplexitet.
3. Eskalering: Om du ignorerar varningen och inte gör de nödvändiga ändringarna i tid kommer sanktioner.

Möjliga påföljder

EAA kräver att sanktioner ska vara “effective, proportionate, and dissuasive” – alltså tillräckligt kännbara för att efterlevnad ska tas på allvar. I praktiken kan det innebära:

• Betydande böter: Vanligast. Beloppen kan skilja kraftigt mellan länder – från några tusen euro till en andel av den årliga omsättningen. För små bolag kan även en “mindre” bot vara kännbar; för större verksamheter kan den bli mycket stor.
• Förbud eller begränsningar av tjänsten: I allvarliga fall kan myndigheter kräva att du slutar erbjuda tjänsten till konsumenter i deras land tills du är compliant. För en onlineaffär kan det vara förödande att blockas från ett helt EU-land.
• Tillbakadragande från marknaden: Säljer du en digital produkt (t.ex. ett WordPress-plugin) som bedöms som icke-kompatibel kan du tvingas dra tillbaka den.

Personligt och straffrättsligt ansvar: I vissa medlemsländer och vid upprepade eller särskilt allvarliga överträdelser kan det finnas inslag av personligt ansvar för bolagsföreträdare. Det är ovanligt, men markerar hur seriöst lagstiftningen hanteras.

Utöver juridiken: varumärke och förtroende

Även om sanktioner är allvarliga kan den reputationsmässiga skadan vara minst lika dyr. Att offentligt pekas ut som otillgänglig urholkar kundförtroende och kan påverka varumärket länge. I en marknad där inkludering förväntas är exkludering inte bara en compliance-risk – det är dålig affär.

Det finns verktyg som kan stötta arbetet, till exempel Accessibility Assistant från Ally som är byggt för att passa in i ett WordPress-flöde.

Varför sajtägare, byråer och plugin-utvecklare i WordPress måste agera

EAA är bred, men konsekvenserna för WordPress är väldigt konkreta. Och ansvaret hamnar inte på en enda part – efterlevnad är något hela kedjan behöver bidra till.

För WordPress-sajtägare

Om din webbplats når EU-användare är tillgänglighet inte längre valbart – oavsett om du säljer, erbjuder tjänster eller riktar innehåll mot en EU-publik.

• Du är ansvarig: Eventuella böter och åtgärder riktas mot din verksamhet, inte mot verktygen du råkar använda.
• Varje touchpoint räknas: Det handlar inte bara om startsidan. Tillgänglighet måste gälla hela resan: produktsidor, formulär, checkout och support.
• Tredjepartsverktyg räknas: Bokningsplugin, e-handelsextensioner och form builders kan skapa hinder. Som sajtägare behöver du välja teman och plugins med omsorg och säkerställa att de inte introducerar barriärer.

Tillgänglighet är därmed ett grundkrav i verksamheten – inte en feature du kan tacka nej till.

För byråer och frilansare

Som webbkonsult blir din roll mer kritisk: kunder förväntar sig inte bara snygga och fungerande webbplatser, utan också kompatibla lösningar. Det är ansvar – men också en tydlig möjlighet.

• Skydda dina kunder: Många har inte koll på EAA eller de tekniska kraven. Att utbilda och leverera tillgängliga sajter skyddar både deras affär och ditt rykte.
• Stick ut på marknaden: Byråer som kan visa att de behärskar tillgänglighet har ett starkare erbjudande i upphandlingar och konkurrensutsatta projekt.
• Bygg in tillgänglighet i arbetsflödet: Tillgänglighet behöver sitta i design, utveckling och QA – från temaval och plugin-granskning till testning.

I praktiken är det ett krav på att höja lägstanivån och paketera tillgänglighet som en naturlig del av leveransen.

För theme- och pluginutvecklare

Teman och plugins påverkar direkt om en webbplats kan leva upp till kraven. Det du skeppar blir snabbt någon annans risk.

• Del av compliance-kedjan: Om ditt plugin renderar otillgängliga UI-delar (t.ex. formulärfält utan labels eller sliders som inte går att använda med tangentbord) skapar du problem för användarna.
• Efterfrågan förändras: Byråer och sajtägare letar aktivt efter “accessibility-ready” verktyg. Att kunna dokumentera efterlevnad (t.ex. via en Accessibility Conformance Report) blir allt mer en konkurrensfördel.
• Risk att väljas bort: Produkter som blockerar tillgänglighet kommer att bytas ut. Det här är inte bara “best practice”, utan centralt för långsiktig adoption.

For developers in the WordPress space, the EAA isn’t a burden; it’s a market opportunity. The creators who embed accessibility into the core of their products won’t just be compliant, they will become the default choice for a new generation of builders who see inclusivity as non-negotiable.

Itamar Haim

Även här finns verktyg som kan hjälpa användare framåt, exempelvis Ally med skanning, rapporter och stöd för förbättringsarbete.

5 praktiska steg för WordPress-sajtägare (att göra nu)

Tillgänglighet kan kännas stort, men du kommer långt med ett strukturerat angreppssätt. Här är fem konkreta saker som är rimliga att starta med direkt.

Steg 1: Gör en audit av webbplatsen

Du kan inte fixa det du inte vet är trasigt. Börja med att skapa en tydlig bild av nuläget. En bra audit kombinerar automatiserad scanning med manuell testning.

• Automatiserade scanners: Automatiska verktyg hittar typiska kodrelaterade problem snabbt (t.ex. låg färgkontrast, saknad alt-text, formulärfält utan labels). Det kan vara browser extensions eller WordPress-plugins. Ett exempel som är byggt för att passa i WordPress-flödet är Accessibility Assistant från Ally som skannar sidor mot WCAG 2.1 AA (den tekniska nivån som ofta används som riktmärke för EAA) och ger en rapport över avvikelser.
• Manuell testning: Automatik kan inte avgöra om användarupplevelsen faktiskt är begriplig. För att hitta användbarhetsproblem behöver du testa själv. En enkel start-checklista är:
• – Tangentbordsnavigation: Går det att navigera hela sajten med bara Tab? Kan du nå alla länkar, knappar och formulärfält? Syns fokusmarkeringen alltid tydligt så att man vet var man är?
• – Skärmläsartest: Testa med skärmläsare, t.ex. NVDA (Windows), VoiceOver (Mac) eller TalkBack (Android). Blir innehållet begripligt uppläst? Beskrivs bilder korrekt? Är länkar och knappar tydligt namngivna?
• – Granska innehållet: Är rubrikhierarkin logisk (H1, sedan H2, sedan H3)? Är länktexter beskrivande (t.ex. “Läs hela vår tillgänglighetsrapport” istället för “Klicka här”)? Är texten skriven på klarspråk?

Resultatet bör bli en prioriterad åtgärdslista (en backlog) för tillgänglighetsfixar.

Steg 2: Fixa problem med hög påverkan först

Du behöver inte åtgärda allt samtidigt. Börja med det som ger störst effekt för flest användare.

Vanliga områden med hög påverkan:

• Saknad alt-text på informativa bilder: Om bilden förmedlar information måste den ha beskrivande alt-text för skärmläsare. Ofta en av de enklaste och viktigaste åtgärderna.
• Låg färgkontrast: Text som är svår att läsa mot bakgrunden är ett hinder, särskilt för personer med nedsatt syn. Använd en contrast checker och sikta på minst 4.5:1 i kontrastförhållande.
• Otydliga länktexter: Byt ut “klicka här”, “läs mer” och liknande. Länktexten ska i sig förklara vart användaren kommer.
• Saknade formulär-labels: Alla fält i kontaktformulär, login och checkout måste ha korrekt kopplade labels. Kritiskt för skärmläsare för att förstå vad som efterfrågas.
• Säkerställ tangentbordsstöd: Alla interaktiva element ska kunna nås och användas med tangentbord.

Det här är typiska “quick wins” som snabbt höjer nivån på hela upplevelsen.

Steg 3: Publicera en tillgänglighetsredogörelse (accessibility statement)

En tillgänglighetsredogörelse är en offentlig sida där du beskriver din ambition och ditt nuläge. Den är också ett centralt krav under EAA. Lägg den så att den är lätt att hitta (ofta i footern) och se till att den innehåller:

• Din policy/åtagande kring tillgänglighet.
• Vilken nivå/standard du siktar på (t.ex. WCAG 2.1 Level AA).
• Kända tillgänglighetsproblem som du redan identifierat och arbetar med.
• Kontaktuppgifter så att användare kan rapportera problem.

Det här fyller två funktioner: det signalerar transparens och seriöst arbete (viktigt både för användare och tillsyn), och det skapar en feedbackkanal där du kan få in rapporter om faktiska hinder.

Steg 4: Utvärdera teman och plugins

I WordPress formas mycket av tillgängligheten av ditt theme och dina plugins.

• Themes: Börja med ett “accessibility-ready” theme som har semantisk HTML, korrekt rubrikhierarki och bra tangentbordsstöd. Om ditt nuvarande theme har stora brister kan ett byte vara den snabbaste vägen till en stabil grund.
• Nya plugins: Läs dokumentationen och se om tillgänglighet nämns. Fråga utvecklaren om deras arbete med WCAG. Var extra försiktig med plugins som bygger på visuella interaktioner utan alternativ, t.ex. sliders eller popups som inte går att hantera med tangentbord.
• Befintliga plugins: Gå igenom det du redan kör. Skapar något plugin problem? Exempel: social sharing-knappar som inte går att nå via tangentbord, eller en form builder som producerar fält utan labels.

Poängen är att du behöver vara en kräsen konsument av WordPress-verktyg. Tillgängliga produkter är en avgörande del av att kunna hålla webbplatsen kompatibel över tid.

Steg 5: Övervaka kontinuerligt

Tillgänglighet är inte ett engångsprojekt. Varje ny artikel, produktsida eller pluginuppdatering kan introducera nya problem.

Bygg in rutiner i förvaltningen:

• Checklistor för innehåll: En enkel checklista för den som publicerar: har alla bilder alt-text, är rubriker rätt nivåer, är länkar beskrivande?
• Regelbundna scans: Schemalägg automatiserade skanningar (t.ex. månadsvis eller kvartalsvis) för att fånga nya avvikelser snabbt.
• Ge användaren verktyg: En front-end widget kan låta användare justera textstorlek, kontrast och markera länkar. Det kan både förbättra upplevelsen och fungera som ett tydligt tecken på att du tar tillgänglighet på allvar.

När du gör tillgänglighet till en del av normal drift går du från att vara reaktiv (släcka bränder) till att vara proaktiv (förhindra nya barriärer). Det är nyckeln till hållbar efterlevnad.

Avslutning: efterlevnad är här – och det är större än juridik

“Förberedelsefasen” är över. EAA påverkar redan hur WordPress-webbplatser byggs, underhålls och vidareutvecklas.

Fokus ligger inte på hypotetiska böter eller långt bort liggande datum, utan på att göra en audit, fixa nyckelproblem, publicera en redogörelse och göra tillgänglighet till en del av ditt vardagsflöde.

Och även om compliance är ett lagkrav så är vinsterna större än riskminimering: tillgängliga webbplatser når fler, ger bättre UX, kan stärka SEO och bygger mer förtroende. Inkludering är både rätt – och affärsmässigt smart.

Vill du ha ett verktyg som hjälper dig i WordPress kan du titta på Ally, som kombinerar skanning, rapporter och stöd för löpande förbättringar.

Snabba takeaways

• EAA gäller nu: Från 28 juni 2025 är tillgänglighet obligatoriskt för webbplatser som betjänar EU-konsumenter.
• Direkt vs fasad efterlevnad: Nya tjänster måste vara kompatibla vid lansering; befintliga kan ha till 2030 men måste visa faktisk progression.
• Tillsynen har skärpa: Räkna med varningar först, men böter, restriktioner eller tillbakadragande kan följa om du ignorerar krav.
• Alla påverkar kedjan: Sajtägare, byråer och plugin-/themeutvecklare har alla en del i ansvaret.
• Det finns praktiska steg: Audit, fixa högpåverkansproblem, publicera statement, utvärdera verktyg och följ upp kontinuerligt.
• Tillgänglighet är en fördel: Det förbättrar räckvidd, användbarhet, SEO och varumärkesförtroende – inte bara juridisk risk.

FAQ: vanliga frågor om EAA och WordPress

1. Gäller EAA för min lilla företagsblogg om jag inte säljer något?

Det beror på affärsmodellen. EAA gäller produkter och tjänster som erbjuds konsumenter i EU. Om bloggen är en hobby utan tjänster hamnar den sannolikt utanför. Men om bloggen är en del av en kommersiell verksamhet (t.ex. du är konsult och bloggen är en marknadsföringskanal) och du betjänar eller riktar dig mot EU-kunder, då är det sannolikt att kraven träffar dig. Nyckeln är om aktiviteten är kommersiell.

2. Vad är skillnaden mellan EAA och WCAG?

EAA är lagen. WCAG (Web Content Accessibility Guidelines) är den tekniska standarden som ofta används för att uppfylla lagens krav. EAA säger att webbplatser och tjänster måste vara tillgängliga och pekar sedan mot standarder som WCAG 2.1 Level AA som riktmärke för hur du når dit. För att uppfylla EAA behöver du i praktiken uppnå WCAG-konformitet.

3. Kan ett enda plugin göra min WordPress-sajt 100% compliant?

Nej – och det är klokt att vara skeptisk mot verktyg som påstår det. Full efterlevnad är en kombination av teknik, innehåll och design. Ett plugin kan vara en stark assistent: skanna efter fel, hjälpa dig prioritera och åtgärda, generera tillgänglighetsredogörelse och ge användarverktyg. Men automation kan inte lösa allt. Ett verktyg kan t.ex. upptäcka att en bild saknar alt-text, men det kan inte avgöra om alt-texten du skriver faktiskt är korrekt och meningsfull. Du behöver verktyg + mänsklig kontroll.

4. Jag har ett USA-baserat bolag utan fysisk närvaro i EU. Gäller EAA ändå?

Ja, om du erbjuder produkter eller tjänster till konsumenter som befinner sig i EU. EAA:s räckvidd bygger på konsumentens plats, inte företagets. Om en EU-bo kan köpa, prenumerera eller ladda ner din app/tjänst förväntas du följa kraven.

5. Vad kostar det att göra en WordPress-sajt tillgänglig?

Det varierar mycket beroende på storlek och komplexitet, nuläget, och hur du väljer att arbeta. En liten sajt kan kräva relativt lite – främst tid för att lära grunderna och göra justeringar. En stor e-handel med mycket äldre innehåll kan bli mer omfattande. Men att investera i bra verktyg och bygga in tillgänglighet i arbetssättet från början är nästan alltid billigare än en stor sanering i efterhand eller en potentiell sanktion.

6. En automatiserad scanner säger att jag är 100% compliant. Är jag säker?

Inte nödvändigtvis. Automatiserade verktyg är viktiga men brukar bara hitta ungefär 30–40% av alla potentiella tillgänglighetsproblem. De är bra på tekniska kodproblem men kan inte bedöma många mänskliga aspekter av användbarhet: om innehållet är förvirrande, om tangentbordsflödet är ologiskt, eller om alt-texter är faktiskt hjälpsamma. Kombinera alltid automatiska scans med manuell testning.

7. Vad är en tillgänglighetsredogörelse och måste jag ha en?

En tillgänglighetsredogörelse (accessibility statement) är en publik sida på din webbplats som beskriver din policy och ditt åtagande. Ja – du behöver den. Den är ett specifikt krav under EAA. Den bör ange mål för konformitet (t.ex. WCAG 2.1 AA), lista kända problem du arbetar med och ge kontaktvägar för att rapportera hinder. Det visar transparens och seriöst arbete.

8. Mitt theme säger att det är “accessibility-ready”. Räcker det?

Det är en bra start, men inte hela bilden. Ett accessibility-ready theme ger en stabil grund med ren kod, korrekt rubrikstruktur och tangentbordsstöd. Men helheten påverkas också av innehållet du publicerar, plugins du installerar och anpassningar du gör. Temat är ett viktigt första steg – men det befriar dig inte från ansvaret för resten.

9. Hur ofta behöver jag göra en tillgänglighets-audit?

Tillgänglighet är löpande. En mer djupgående audit kan vara rimlig var 12–18:e månad eller efter större redesign. Samtidigt bör du göra mindre och mer frekventa kontroller i vardagen: t.ex. en automatiserad scan varje kvartal och en snabb manuell tangentbordscheck efter större pluginuppdateringar eller större innehållsförändringar.

10. Var hittar jag bra resurser för att lära mig mer om webbtillgänglighet?

Det finns många bra resurser. WCAG-dokumenten från W3C är den definitiva källan men kan vara tekniska. För mer lättillgänglig vägledning är Web Accessibility Initiative (WAI) och WebAIM kända alternativ med artiklar och checklistor. Även leverantörer av tillgänglighetsverktyg, inklusive Elementor via Ally-resurser, publicerar utbildningsmaterial som kan hjälpa dig vidare.